Arkiv

Transportsektorn är en av de största utmaningarna på klimatområdet, men också ett område där möjligheterna är stora. Därför är det obegripligt att regeringens nya utredning om miljöanpassning av bilparken lägger förslag som hotar de klimatbästa bilarna.

195 länder är överens om Parisavtalet och nya globala klimatmål. I Sverige föreslår sju riksdagspartier skärpta mål och en ny klimatlag. Transportsektorn tillhör de största utmaningarna i sammanhanget, men är också ett område där möjligheterna är stora. En fossilfri fordonsflotta ligger inom räckhåll och både företag och myndigheter arbetar i den riktningen.

Aktörer från bilindustrin till miljörörelsen är också överens om att politiken behöver gynna utvecklingen. Sedan länge finns därför förväntningar om ett system som gynnar bränslesnåla och fossilfria bilar, och som missgynnar motsatsen – ett bonus-malus-system. Men när regeringens utredare på området nu presenterar sitt betänkande riskerar resultatet bli det motsatta och miljövinsterna som beräknas är på sin höjd marginella.

Som vi ser det behöver ett funktionellt och effektivt bonus-malus-system för det första gynna de fordon som i verkligheten och totalt sett är bäst för klimatet. Till dessa hör el- och vätgasbilar, etanolbilar, laddhybrider och biogasbilar. Biogas från gödsel kan till och med vara mer än 100 procent bättre än bensin och diesel, eftersom det metanbränsle som bränns istället för fossila bränslen annars i sig skulle påverka klimatet. För det andra behöver systemet vara lättbegripligt och långsiktig. Utredningen misslyckas på båda punkterna.

Det förslag som nu läggs fram är dåligt och leder inte till fossilfria transporter. Tvärtom beräknas andelen dieselbilar öka i nybilsförsäljningen och riskerar att gynna tunga bilar. Andelen av de nämnda miljöbästa bilarna bedöms minska i nybilsförsäljningen, med undantag av en mycket blygsam ökning av elbilar och laddhybrider. Antalsmässigt ökar dieselbilarna kraftigt medan de miljöbästa bilarna ligger kvar på ungefär samma nivå fram till 2030 – tvärt emot Riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030

Det är därför inte konstigt att utredaren drar slutsatsen att hans förslag leder till att utsläppen år 2021 minskar med försumbara en procent. Och då mäts inte ens bilens faktiska klimatpåverkan i hela livscykeln endast det som kommer ur avgasröret enligt vissa mindre tillförlitliga tester.

Sedan är det höljt i dunkel hur systemet ska utvecklas på lite längre sikt, vilket ytterligare försvårar för företagen inom området, som redan är hårt drabbade av föränderliga kortsiktiga skatteregler som missgynnar investeringar för miljöanpassade bränslen.

Vi anser att regeringen nu måste göra om förslaget. Utgångspunkten måste vara en fordonsflotta som är i det närmaste helt fossilfri år 2030. Då måste i första hand de bilar gynnas som vid verklig körning ger så låga utsläpp som möjligt, oavsett fordonens viktklass.

Skillnaden mellan bidrag till de klimatbästa fordonen och beskattning av de sämsta måste vara stor för att skapa en ordentlig drivkraft för producenter och konsumenter. En plan för utfasning av fossildrivna fordon behövs parallellt. Långsiktigheten i systemet är helt avgörande för att åstadkomma de strukturella förändringar som följer av de politiska målen. Givetvis måste också systemet vara lättbegripligt för alla berörda, inte minst för konsumenter.

Ett system som gynnar de klimatbästa bilarna måste ge tydliga signaler till konsumenter och företag i branschen att de fordon som redan i dag kan köra fossilfritt ges en bonus, dit hör både laddhybrider och gasbilar.

Matti Vikkula, VD Scandinavian Biogas

Maria Malmkvist, VD Energigas Sverige

Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister

Markus Ekelund, VD 2050 Consulting AB

Publicerades i NyTeknik 20160518

Relaterat material