– Det har varit en het diskussion om hur bra eller dåliga olika bränslen kan vara, men det mest relevanta för konsumenten är ju de faktiska miljöegenskaperna när bränslet tankas idag, i Sverige. Då är biogasen klart bäst, med lägst negativ påverkan på nästan alla de områden vi granskat, säger Jakob Lagercrantz, ordförande för Gröna Bilister.
Bästa Bränsle 2009 har granskat bränslenas klimatpåverkan, energibalans, mark- och vattenanvändning, påverkan på biologisk mångfald, hälsopåverkan, arbetsvillkor vid produktion och inverkan på mänskliga rättigheter samt bidrag till fattigdomsbekämpning. Samtliga kriterier har granskats ur livscykelperspektiv.
Biogas har lägst klimatpåverkan, är bäst för hälsan, har minst problem med arbetsförhållanden i produktionen, saknar helt koppling till etiskt tveksamma oljediktaturer och produktionen tar normalt sett inte ytor i anspråk som skulle kunna användas för matproduktion.
Etanol E85 är ett stort och mycket viktigt steg framåt jämfört med bensin, med klart lägre klimatpåverkan, något lägre hälsoeffekter och goda möjligheter att bidra till en mer jämlik global ekonomisk fördelning. Etanolens sociala hållbarhet beror på hur den framställs, med goda möjligheter att bidra till fattigdomsbekämpning om produktionen sker i fattiga länder och lokalbefolkningen involveras, men också klara risker att hela vinsten hamnar i multinationella företags fickor medan de boende i området drabbas av vattenbrist och blir av med de bästa jordbruksmarkerna. Därför är långtgående hållbarhetskrav, inkluderande sociala villkor, mycket viktiga för etanolproduktion.
Etanol för låginblandning i bensin (E5) tillverkas huvudsakligen av svenskt spannmål, med nästan samma klimatvinst som för sockerrörsetanol, samma huvudsakligen positiva hälsoaspekter, obefintlig social problematik men också obefintlig potential att bidra till fattigdomsbekämpning så länge inte denna etanol tillverkas i tredje världen. EU:s tullbefrielse för åtskilliga u-länder öppnar en sådan möjlighet.
Biodiesel i den form den finns i Sverige idag är på samma sätt som etanolen en mycket stort steg framåt jämfört med fossil diesel, framför allt avseende klimatpåverkan. Det säljs endast mycket små – och minskande mängder RME i koncentrerad form och den syntetiska diesel som säljs på ett fåtal mackar är i stort sett enbart gjord av fossil naturgas, med betydande hälsovinster men mycket små klimatvinster jämfört med fossil diesel.
Biodiesel för låginblandning i fossil diesel (B5) används i huvuddelen av den diesel som säljs i Sverige, och har ungefär samma sammansättning, aspekter och potential som biodiesel i koncentrerad form. Flera bensinbolag erbjuder eller planerar att erbjuda diesel med upp till 40 procent biodiesel, vilket väsentligt ökar låginblandningens klimat- och hälsonytta, särskilt i de fall då en sammantaget bättre råvara används, såsom trämässa.
Bensin har hög klimatpåverkan, relativt hög hälsopåverkan (mycket hög om den används i fordon utan katalysator), hög risk för allvarliga ingrepp i den biologiska mångfalden och tveksamma arbetsvillkor från den största leverantören Ryssland och andra forna Sovjetrepubliker. Energibalansen är relativt god, användningen av mark och vatten större än vad som normalt antas.
Diesel utgår från samma fossila råolja, med huvudsakligen samma egenskaper men normalt sett en något värre hälsopåverkan (förutom för bilar som har både partikelfilter och kväverening) men något bättre energieffektivitet tack vare dieselmotorns högre energitubyte.
Naturgas är också fossil, med huvudsakligen samma egenskaper som bensin och diesel men avsevärt lägre hälsopåverkan.
Förutom en granskning av bränslena idag, görs också en framtidsprognos. Den är dyster för bensin, diesel och naturgas som i allt högre grad spås komma från biologiskt känsliga områden och göras med större energiinsats än idag t.ex. genom att man använder oljesand eller oljeskiffer. För etanol är prognosen oklar; den Verifierat Hållbara Etanol som bolagen tidigare erbjudit ser ut att vara på väg ut medan produktion i Afrika ger nya möjligheter för fattigdomsbekämpning. För biogas är prognosen huvudsakligen positiv, utifrån en ökande andel jordbruksbaserad biogas med en klimatvinst på ända upp till 180 procent.
El, vätgas/bränsleceller och tryckluft har endast granskats överskådligt, då de knappast finns som drivmedel för personbilar ännu. En utförligare granskning av dessa bränslen görs i nästa års Bästa Bränsle.
Gröna Bilister har tagit fram en Bästa Bränsle 2009-logotyp som får användas på de pumpar som saluför ren biogas, liksom i övriga steg i hanteringskedjan där det handlar om dokumenterat ren biogas. Mackar som saluför t.ex. naturgas, etanol eller biodiesel får alltså inte använda märkningen. Gröna Bilister gör detta utan vinstintresse och utan registreringsavgift.
Rapporten i dess helhet finns här (pdf). Gröna Bilisters kansli har bilder från det första utdelandet av Bästa Bränsle-diplomet, till Stockholm Vatten.
För ytterligare information: Kontakta Jakob Lagercrantz, 0708-173 808, rapportförfattare Mattias Goldmann 070-309 00 45 eller kansliet 018-320 220.
Pressbilder i hög upplösning:
001
002
003
004
005
006
007
008
009
010
011