Lättare än vad vi tror?

På endast ca 30-35 år måste alla världens länder och världsmedborgare ställa om till fossilfrihet för att hejda klimathotet. Det är inte bara en fråga för miljön, det är en fråga för mänskligheten. Och endast vi människor kan lösa det problem som vi och tidigare generationer har orsakat. Omställningen ställer inte bara krav på tekniska lösningar och innovation, utan även en ”social motivation” som på individnivå leder till hållbara beteendeförändringar. Kanske den största utmaningen av alla?

För en genomsnittlig svensk handlar det om att få ned ett årligt klimatfotavtryck på ca 10 ton CO2e (en siffra som beror lite på beräkningsmetod) till ca 1 ton CO2e som gäller per världsmedborgare. Vi har alla en koldioxidbudget och behöver koldioxidbanta. Med all rätt kanske det kan upplevas som frustrerande och besvärligt att behöva ändra på sitt beteende och sin livsstil. Men mycket pekar på att det faktiskt inte behöver vara så svårt, förutsatt att teknik och system finns på plats. Och kanske särskilt med sikte på att vi faktiskt jobbar för någonting värdeskapande och långsiktigt gott, en bättre, renare och mer rättvis värld.

När det kommer till att skapa en långsiktig beteendeförändring hos oss människor finns det flera spännande ”living lab-experiment” att inspireras och lära av. Exempelvis projektet ”Klimaträtt” i Uppsala, där boende i ett modernt solcellsdraperat hyreshus fick testa hur mycket de har kunnat sänka sina personliga klimatavtryck under ett halvårs tid. En nyckel för projektet var appen ”Klimaträtt” vilken gav deltagarna daglig återkoppling på klimatpåverkan från boende, mat, transport och viss konsumtion. Appen innehöll dessutom en liten animerad isbjörn på ett isflak som under dagar med låga utsläpp glatt spelade ishockey, men under sämre dagar ramlade i vattnet då isflaket smält bort. En pedagogisk symbol som, inte så oväntat, bjöd in till engagerande samtal med deltagarnas barn. Utöver det fick de inblandade också prova olika klimatsmarta varor och tjänster såsom vegetariska recept, kollektivtrafikkort och bilpool samt delta på återkommande inspirationsträffar.

Appen ”Klimaträtt”

I projektet ”Ett bilfritt år” undersöktes å andra sidan hur tre olika barnfamiljers vardagspussel kunde fungera utan egen bil. Bilen rycktes helt enkelt bort och ersattes med olika typer av lätta eldrivna fordon såsom elcyklar, elmopeder och fyrhjuliga elmotorcyklar. Syftet med projektet var att dels undersöka de beteendeförändringar som uppstod under projekttiden och baserat på det,  visa på hur livet i staden skulle kunna se ut om detta fick ett stort genomslag. Man ville därigenom visa på de enorma vinster ett ändrat resmönster och livsstil skulle innebära och vilka förändringar av staden som skulle kunna åstadkommas.

Familjen Fürstenbach Gunnarsson som helt slutade åka bil under projektet ”Ett bilfritt år”. Bild hämtad från WWF.

Resultaten från de två projekten är mångfacetterade, men kan kokas ned i att det framförallt ”var lättare än vad man trodde att ställa om”. Därtill att fördelarna övervägde uppoffringarna. I det första exemplet minskade de medverkande sina klimatavtryck i genomsnitt med ca 31 % utan stora uppoffringar, och när man väl gjort det hade ett klimatsamvete slagit rot. ”När man väl kommit över första tröskeln går det lätt” uttryckte sig flertalet röster. En annan lärdom var att olika personligheter var mottagliga för olika lösningar och budskap, d.v.s. det fanns inte en generisk lösning för att ändra en bred grupp individers beteende utan det krävdes en palett av medel.

I projektet ”Ett bilfritt år” drogs likande slutsatser ”det var inte en sådan svår omställning som vi trott, men det behövdes en knuff”. En annan insikt hos en deltagande trebarnspappa var hur mycket tid det går åt till att ha en bil och att vara utan snarare gav frihet.

Att ta del av dessa projekt är intressant på många sätt. Framförallt tycker jag det befäster att vi i Sverige har alla förutsättningar att visa vägen och sätta exempel, både för andra välfärdsländer, men i synnerhet för utvecklingsländer som vi inte har råd att låta bygga sin välfärd på samma smutsiga sätt som vi i de rikare länderna har gjort. Vi som lever nu lever i en innovativ tid. Och vi som lever nu, kanske särskilt i Sverige, har en oerhört viktig roll att spela.

Johanna Grant
8 maj 2016

Tips! På Klimatkontot kan du mäta ditt personliga klimatfotavtryck och få tips på vad du kan göra. Men det kommer att ta tid att komma ned till 1 ton CO2e per person, därför tycker jag att alla som har möjlighet även bör klimatkompensera sina utsläpp under tiden. Det är att ta direkt ansvar. Ta hjälp av vår klimatkalkylator eller hör av dig till oss på ZeroMission.

Relaterat material