Några korta frågor till Jessica Westman

Barns färdsätt idag kan göra att de senare i livet har lättare för att falla in i ett bilberoende. Vilka risker ser du med detta?

- Om nästa generations resenärer reser lika ohållbart som vi vuxna gör idag ser vi inte bara faror för miljön men också för hälsan – både fysiskt och psykiskt. Det finns bara vinster med att byta bil mot aktivt resande eller kollektivtrafik.

Hur ser du på ansvarsfördelningen mellan föräldrar, samhällsplaneringen och politiken gällande barns resvanor?

- Föräldrar är givetvis de som har det yttersta ansvaret för hur deras barn reser. Men om vi skall få föräldrar att sluta använda bil behöver de känna sig trygga med skolvägen. De behöver också känna att skolskjuts och aktivt resande är minst lika praktiskt och bra som bilen. Jag har svårt att se hur detta skall ske utan miljömässiga förändringar i form av förbättring i stadsplanering och tillgänglighet. Ett stort ansvar vilar på alla parter. 

 

Har planeringen ett ansvar och vad kan samhällsplaneringen göra för att underlätta och understödja barnen och deras föräldrar till att resa med gång, cykel och kollektivtrafik?

- Det räcker inte att göra dessa färdsätt mer tillgängliga utan vi måste också få bilresan att bli mindre tillgänglig. Eftersom vi vuxna vill ha en smidig och snabb morgon tror jag att många skulle välja bort bilen om det är alltför krångligt. Kollektivtrafik och gång/cykel måste upplevas som de enklaste och smidigaste färdmedlen till skolan.