Vägra att köpa laddhybriden i säcken

Vi väljer laddhybrider utan att ha en aning om hur mycket bensin de drar när batteriet är tomt, eller hur mycket el de använder när förbränningsmotorn är avstängd. Få verkar ställa denna fråga till bilhandlarna – inte ens motorjournalisterna. Ställer vi den får vi oftast inget svar. Hur kan vi acceptera detta?

Av de laddhybrider som nomineras till Miljöbästa Bil 2021 är det bara till DS 7 E-Tense som Gröna Bilister lyckades skaka fram den verkliga elförbrukningen (21,6 kWh/100 km). Vi fick inte fram verklig bensinförbrukning till någon laddhybrid.


Vi accepterar tystnaden eftersom vi i stället matas med de så kallat viktade siffrorna på förbrukning och utsläpp. Men dessa är nästan omöjliga att tolka och är utformade mest för att se bra ut inför oss kunder och EU. Det är dags att skingra dimridåerna. Vi Vill Veta!

Lite matematik

När de viktade förbrukningssiffrorna beräknas utgår man enligt testningsproceduren WLTP från den så kallade användningsfaktorn AF, som säger hur stor andel av körsträckan laddhybriden förväntas köras på el. Den viktade bränsleförbrukningen B beräknas till exempel som

B = AF x BLT + (1 – AF) x BLB

Här är BLT bränsleförbrukningen under den laddningstömmande körcykeln (LT), då bilen startar med fulladdat batteri och körs på el i största möjliga mån. Om bilen går att köra enbart på el blir BLT lika med noll. På motsvarande sätt är BLB bränsleförbrukningen under den laddningsbevarande körcykeln (LB), då bilen startas med tomt batteri.

Viktad och verklig förbrukning

Vi kan tolka BLB som laddhybridens verkliga bränsleförbrukning. Den viktade elförbrukningen räknas ut på motsvarande sätt som den viktade bränsleförbrukningen B. Och på motsvarande sätt kan vi tolka elförbrukningen ELT under den laddningstömmande körcykeln som laddhybridens verkliga elförbrukning.

Vi Vill Veta

Det är BLB och ELT Gröna Bilister efterlyser som konsumentupplysning. Dessa förbrukningssiffror ska bifogas intyg om typgodkännande enligt EU-direktiv, så de går att finna för de generalagenter som söker.

Gröna Bilister försökte hitta dessa förbrukningssiffror för de elva laddhybrider vi nominerar till Miljöbästa Bil 2021. Vi lusläste svenska och utländska produktblad och frågade generalagenter. I ett enda fall lyckades vi snappa upp en verklig förbrukningssiffra, annars gick vi bet.

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera möjligheten att förbättra konsumentupplysningen om våra fordons energianvändning och koldioxidutsläpp. Detta ligger i linje med den miljödeklaration av bilar som Gröna Bilister har efterlyst. På en sådan miljödeklaration skulle det passa perfekt att redovisa laddhybridernas verkliga förbrukning.

USA har sedan länge en obligatorisk miljö- och ekonomideklaration av bilar. Här nedanför visas den märkning som sitter i fönsterrutan på nya laddhybrider. Som synes är det just de verkliga, separata förbrukningssiffrorna för el respektive bränsle som deklareras. Sverige måste låta sig inspireras! Samma tydliga information finns på sajten fueleconomy.gov som drivs av U.S. Department of Energy. Där kan vi jämföra den verkliga förbrukningen hos alla laddhybrider med varandra och med andra slags bilar.


Varför duger inte den viktade förbrukningen?

Ju större andel av körningen som antas ske på el, desto lägre blir den viktade bränsleförbrukningen B och desto högre blir den viktade elförbrukningen E. Naturligt nog antas denna användningsfaktor AF öka med ökande räckvidd R på el.

I det tidigare testningsförfarandet NEDC bestämdes användningsfaktorn enligt

AF = R / (R +25),

där R mäts i kilometer. Formeln innebär att hälften av körningen antas ske på el då räckvidden på el är 25 km. I det nya testningsprotokollet WLTP bestäms användningsfaktorn av en mycket mer komplicerad formel som beror på tio parametrar.

Dessa antaganden må vara realistiska eller orealistiska, men är i någon mening alltid godtyckliga. Den svårförståeliga formel som används för att beräkna användningsfaktorn enligt WLTP innebär dessutom att man sopar igen spåren efter detta godtycke.

Ur konsumentperspektiv är det mycket bättre att få veta de verkliga förbrukningssiffrorna på el och bränsle. Detta tillsammans med räckvidden på el. Då kan man själv bedöma sin förväntade förbrukning av el och bränsle genom att fundera igenom hur man kommer att använda den.

De viktade förbrukningssiffrorna är alltid lägre än de verkliga förbrukningssiffrorna. En laddhybrid som drar 0,1 liter bensin per mil viktat, kan dra uppåt 0,7 liter per mil då man kört batteriet tomt. Rent matematiskt är det inget konstigt med detta, men det är förföriskt och blir vilseledande om man inte vet precis vad de viktade siffrorna står för.

Att sänka utsläpp genom att ändra räknesätt 

Det går att motivera viktningen med att varje bil bör tilldelas ett enda värde på sitt koldioxidutsläpp ur avgasröret. Politiska styrmedel utgår ofta från detta utsläppsvärde. Om en laddhybrid har längre räckvidd på el är det rimligt att detta officiella utsläpp blir lägre.

Men en sak sticker i ögonen. I samband med övergången från testningsproceduren NEDC till WLTP tilldelades de flesta laddhybrider en högre användningsfaktor AF.


Följden blev att det viktade officiella koldioxidutsläppet för de flesta laddhybrider sänktes. För VW Passat GTE sjunker till exempel utsläppet från 28 g/km till 24 g/km. Vips har vi minskat bilismens klimatpåverkan!

Eller, vips har bilindustrin närmat sig EU:s utsläppskrav. Senast i år ska det genomsnittliga utsläppet hos alla bilar som säljs inom EU vara högst 95 g/km. Måluppfyllnaden räknas ut enligt NEDC. Men nästa utsläppskrav kommer att utgå från WLTP. Och det blir lättare att uppfylla med hjälp av laddhybrider på grund av den nya kurvan.

Syftet med WLTP var att införa mer verklighetsnära tester, med tanke på att förbrukningsvärdena enligt NEDC var orealistiskt låga. Och de nya reglerna gav effekt – förbrukning och officiella utsläpp höjdes 10 – 25 procent. Förutom laddhybridernas utsläpp, då. De sänktes genom att skruva på viktningsratten bakom ett komplicerat regelverks förhänge.

Tanken var att alla tio parametrar som bestämmer kurvan för användningsfaktorn inom WLTP skulle anpassas efter verkliga körmönster hos laddhybrider inom EU. Men när regelverket beslutades fanns inga bra data av detta slag. I stället användes körmönster hos vanliga bensin- och dieselbilar som underlag till kurvanpassningen, tillsammans med antagandet bilarna skulle ha laddats en gång per dygn (över natten) om de vore laddhybrider.

Redan innan regelverket spikades uttrycktes farhågan att användningsfaktorn AF blivit orealistiskt hög. Detta skulle kunna förklaras av att Fiat bidrog med underlagsdata. Deras bilar är relativt små och körs förmodligen kortare sträckor per dag än vad genomsnittliga laddhybrider gör, vilket gör behovet att använda förbränningsmotorn mindre. Verkligheten har bekräftat farhågorna: en studie av icct från år 2020 visade att användningsfaktorn är betydligt lägre i alla undersökta länder än vad som antas i regelverket.

Det har också rapporterats att önskemål uttrycktes under förarbetet till WLTP att gynna produktionen av laddhybrider med lång räckvidd på el genom att tilldela dem en hög användningsfaktor. Det var omöjligt att enas om en global standard kring användningsfaktorn. EU fick chansen att bestämma sina egna regler.

Gröna Bilister satt inte med vid förhandlingsbordet, men det ligger nära till hands att anta att den europeiska bilindustrin tryckte på för att pressa upp användningsfaktorn. Intresset ljuger som bekant inte – och brukar sällan tala i skägget.

Till laddhybridens försvar

Denna bloggpost är inte avsedd som en attack mot laddhybrider. De bidrar till att sänka trafikens klimatpåverkan. De som har laddhybrider kör oftast på el så mycket de kan. Nu erbjuder Carstedts bil de första laddhybriderna som kan köras förnybart när elen är slut, och från och med 1 januari 2021 bidrar staten med halva kostnaden för dem som konverterar till förnybart.

Det är dock sant att de viktade siffrorna på förbrukning och utsläpp kan få bensinslukande monster att se ut som bra miljöalternativ. Det kommer vi till rätta med genom att alltid deklarera laddhybriders verkliga förbrukning av el och bränsle, tillsammans med räckvidden på el.

 

Per Östborn, projektledare Miljöbästa Bil 2021, Gröna Bilister


Läs mer

Gröna Bilisters utmärkelse Miljöbästa Bil 2021

Stort politiskt stöd för att miljö- och energideklarera fordon

Relaterat material
Ny miljöbilsdefinition – igen?
Den 1 juli 2020 fick Sverige en ny miljöbilsdefinition. Den styr myndigheternas fordonsupphandling, men påverkar också kommuners......

Bilder från Borgvik
Den 6 september avgjordes tävlingen Miljöbästa Bil 2021 i Borgvik, som ligger i Grums kommun i Värmland. Gröna Bilister ville fir......

6/9: SKODA ENYAQ är Miljöbästa Bil 2021. Polestar är bäst på livscykelanalys och transparens
Sju finalister i Gröna Bilisters tävling Miljöbästa Bil 2021 fick idag diplom i den värmländska byn Borgvik. Juryn utsåg SKODA EN......

Miljöbästa Bilar 2021
Gröna Bilister nominerar 40 bilmodeller till utmärkelsen Miljöbästa Bil 2021. De är alla fossiloberoende, energieffektiva och säkr......

31/8: Välkommen på prisutdelning till Miljöbästa Bil 2021 den 6 september i Borgvik
Den 6 september kl 15.00 bjuder Gröna Bilister in till prisutdelning i tävlingen Miljöbästa Bil 2021. Evenemanget hålls i Borgvik......

14/7: Hopp om ökad transparens om biltillverkningens miljöpåverkan
Idag förväntas EU-kommissionen lämna besked om skärpta krav på CO2-utsläpp ur avgasröret. Gröna Bilister anlägger i stället ett li......

21/6: Sju finalister gör upp om titeln Miljöbästa Bil 2021
En expertjury har valt ut sju finalister bland de fyrtio bilmodeller Gröna Bilister nominerat till utmärkelsen Miljöbästa Bil 202......