24/11: Stora kommuner leder utvecklingen mot koldioxidsnåla bilar

Gröna Bilister har analyserat genomsnittliga koldioxidutsläpp från fordon i alla Sveriges kommuner. På personbilssidan leder storstäderna utvecklingen mot allt lägre utsläpp. För tio år sedan släppte de nya bilarna i dessa städer ut mest koldioxid, nu släpper de ut minst. Men det finns små kommuner som ligger långt framme. De allra koldioxidsnålaste nya bilarna fanns förra året i Mörbylånga på Öland, tack vare den höga andelen elbilar.




Trafikverket har tidigare publicerat och analyserat kommunvisa koldioxidutsläpp hos nyregistrerade bilar i sitt Bilindex. Nu har Gröna Bilister tagit över stafettpinnen inom ramen för projektet Gröna kommuner på väg 2017. Gröna Bilister har vidgat analysen till att även omfatta hela bilparken, samt nyregistrerade lätta lastbilar.

– De certifierade koldioxidutsläppen per körd sträcka skönmålar verkligheten, säger projektledaren Per Östborn. Fordonen släpper ut betydligt mer vid verklig körning. Dessutom tar dessa siffror inte hänsyn till utsläppen vid tillverkningen av drivmedlet. Men de ger ändå en god möjlighet att studera utvecklingen av fordonsparken och analysera trender.

De genomsnittliga utsläppen från nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar minskar för varje år. År 2010 var det genomsnittliga utsläppet från nya personbilar 153 g/km, år 2016 var det 123 g/km. Det genomsnittliga utsläppet från nya lätta lastbilar sjönk från 194 till 162 g/km under samma tidsperiod.

När utsläppen från de nya bilarna successivt minskar så minskar förstås även utsläppen från hela bilparken, men med en viss eftersläpning. Det genomsnittliga utsläppet från en svenskregistrerad personbil har sjunkit från 194 g/km år 2010 till 165 g/km år 2016.

Skillnaderna mellan kommunerna är betydande, men inte påfallande stora. Om alla personbilar var lika koldioxidsnåla som i Lund eller Stockholm skulle utsläppen från Sveriges personbilar minska med 7 procent. Om bilparken i Åsele speglat hela landet skulle utsläppen från Sveriges personbilar öka med 14 procent.

Mönstret är att de koldioxidsnålaste bilparkerna finns i närhet till större städer och i den södra halvan av landet. Men det finns exempel på mindre kommuner och kommuner i glesbygd som ligger långt framme. Skövdes hela bilpark släpper till exempel endast ut 160 g/km i genomsnitt, och Sotenäs alla personbilar släpper ut 163 g/km i genomsnitt.

När det gäller nyregistrerade personbilar har Mörbylånga de lägsta genomsnittliga utsläppen med 115 g/km. Högst utsläpp har de nya bilarna i Burlöv med 162 g/km i genomsnitt. För nyregistrerade bilar är skillnaderna inte så stora mellan storstad och glesbygd och mellan söder och norr som för hela bilparken. Bland mindre kommuner med koldioxidsnåla nya bilar kan nämnas Färgelanda och Örkelljunga med genomsnittliga utsläpp på 118 respektive 120 g/km.

Den övergripande analysen visar att kommuner i urbaniserade regioner vaknade först och efterfrågade koldioxidsnåla nya personbilar. År 2006 släppte de nya bilarna från sådana kommuner ut mest koldioxid, nu släpper de ut minst. Spridningen i utsläpp mellan alla Sveriges kommuner minskar, vilket antyder att konsumenter i allt fler delar av landet aktivt nu börjar välja bilar med låga utsläpp. Även glesbygdskommunerna vaknar.

När det gäller nya lätta lastbilar är spridningen i utsläpp mellan olika kommuner betydligt större än på personbilssidan. Detta kan man tolka som att det generella uppvaknandet ännu inte skett. Dock har de genomsnittliga utsläppen från nya lätta lastbilar börjat vända nedåt igen, efter att ha stått nästan stilla under åren 2012-2015. Danderyd och Lund har de lägsta genomsnittliga utsläppen från nya lätta lastbilar, på 144 respektive 147 g/km. Åsele ligger högst med 217 g/km.

– Det blir spännande att följa utvecklingen framöver nu när de laddbara fordonen börjar ge avtryck i statistiken, avslutar Per Östborn. Förmodligen kommer de genomsnittliga koldioxidutsläppen att sjunka i allt snabbare takt.



Mer information

Hela rapporten Koldioxidutsläpp från fordon i Sveriges kommuner

Datamaterialet i excelformat som ligger till grund för denna rapport. Här finns kompletta kommunala rankningslistor, och rankningslistor uppdelade per typ av kommun.

Kommunala 2030-indikatorer som rör koldioxidutsläpp från nya fordon och från hela personbilsparken. (Dessa indikatorer är framtagna i samarbete med 2030-sekretariatet.)

Projektsidan för Gröna kommuner på väg 2017

För ytterligare information kontakta

Per Östborn, projektledare Gröna kommuner på väg 2017, Gröna Bilister
Per.ostborn@gronabilister.se
073 819 6154


Denna granskning är ett led i Gröna Bilisters projekt Gröna kommuner på väg, som stöds ekonomiskt genom Trafikverkets bidrag till ideella organisationer

Relaterat material
Gröna kommuner på väg 2021
För att nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste kommunerna gå före, liksom de gjorde när de låg bakom miljö­bils­- och bi......

9/2: Kvalitet viktigare än kvantitet för cykelvägar
Skillnaderna är stora mellan kommunerna vad gäller utbudet av cykelvägar och hur nöjda invånarna är med dem. Det finns ett samban......

17/12: Milstolpe i elektrifieringen: nu växer antalet laddstationer förbi antalet mackar
Antalet laddstationer i Sverige har tiodubblats sedan 2014 och passerade 2 600 i november. Antalet bensinmackar hade sjunkit til......

Gör fyrstegsprincipen till fyrstegspraktik
Onödigt dyra investeringar i infrastrukturen gör att viktiga åtgärder hamnar på väntlistan. Ett blame game mellan Regeringen och......

Så skapades en cykelstad
År 2018 skrev Gröna Bilister om Västerås och dess ständigt höga placeringar bland större svenska städer vad gäller hur nöjda invån......

5/11: Glesbygden och storstaden leder omställningen av transportsektorn
Vi tar ofta för givet att tätbefolkade områden går före i omställningen till fossilfria transporter, och att glesbygden släpar ef......

Den banbrytande reseappen i Skattungbyn
I norra Dalarna, arton kilometer utanför Orsa, ligger Skattungbyn. En plats där skog sträcker sig så långt ögat skådar och något......