Fossilfrihet till varje pris?

Det har blåst upp till politisk strid

Startsida: Sammanfattning

Föregående sida: När kommer alternativen?

Gröna Bilister har argumenterat för att det är nödvändigt att klassificera om PFAD från rest till samprodukt om reduktionsplikten införs. Annars blir det överlägset lättast och billigast för drivmedelsbolagen att använda HVO gjort av PFAD för att uppfylla plikten för diesel. Alternativen kommer att slås ut. Investeringarna i innovativa svenska råvaror och tillverkningsprocesser fördröjs eller blir aldrig av.

Gröna Bilister har också argumenterat för att utökat användande av PFAD hotar den kvarvarande regnskogen i Sydostasien minst lika mycket som palmolja. Denna palmolja är spårbar till plantager som är certifierade, vilket innebär att de inte anlagts i regnskogen eller på annan skyddsvärd mark. Det innebär också att vissa sociala hållbarhetsvillkor är uppfyllda. Varifrån den PFAD som importeras kommer ifrån vet vi däremot inte i dagsläget. Det kan vara från illegala plantager i regnskogen varifrån lokalbefolkningen drivits bort.

Gröna Bilister har dessutom argumenterat för att biodiesel tillverkad av palmolja eller PFAD kan påverka klimatet minst lika mycket som fossil diesel. Ingen förändring till det bättre är tyvärr i sikte. Exploateringen av regnskog och våtmarker i Indonesien fortsätter i accelererande takt med gigantiska koldioxidutsläpp som följd. Om reduktionsplikten för diesel uppnås genom ökad inblandning av HVO gjord av PFAD riskerar hela reformens idé att minska transportsektorns klimatpåverkan att gå förlorad.

Regeringen har föreslagit att PFAD ska klassas om från restprodukt till samprodukt. Alliansen har lagt fram en motion som kräver att konsekvenserna av detta ska utredas ytterligare innan beslut tas. SD har ställt sig bakom denna motion. I intervjuer med Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur har företrädare för Alliansen och Sverigedemokraterna utvecklat skälen till att de vill ha fler utredningar.

Men alternativen är redan tydliga. Vi kan välja att gynna dem som vill pumpa in så mycket PFAD det bara går i dieseln och göra en säker vinst på en växande marknad. Vi kan också välja att gynna dem som vill ta en risk och investera i de hållbara alternativen.

Regeringens förslag innebär att hållbarhetsförordningen ändras så att alla biprodukter som har ett betydande värde i relation till den primära produkten ska klassas som samprodukt istället för restprodukt. Detta förslag är bra på så sätt att det är teknikneutralt och inte pekar ut enskilda råvaror. PFAD berörs dock eftersom dess värde är nästan lika stort som palmoljans.

Delar av Svensk biodrivmedelsbransch är orolig för att förslagets kvalitativa natur ger utrymme för tolkningar. Detta skulle kunna skapa osäkerhet vid framtida investeringar. Svebio för i sitt remissvar fram alternativet att riksdagen beslutar att PFAD inom ramen för reduktionsplikten likställs med palmolja. Effekten av detta förslag blir detsamma som regeringens om likställigheten också gäller ren HVO100. Detta är en väg att gå om regeringens förslag inte får stöd i riksdagen. (Riksdagen kan stoppa förslaget genom att kräva ändringar i den proposition om hållbarhetslagen som ger regeringen rätten att ändra hållbarhetsförordningen).

Görs däremot ingenting alls åt spelreglerna för PFAD måste reduktionsplikten skjutas upp. Annars snedvrids marknaden för biodiesel. Kranen för biodiesel gjord av PFAD öppnas helt och hållet medan kranen för annan biodiesel stängs.

Uppdatering: Den 8 november 2017 röstade riksdagen ja till regeringens proposition om ändringar i lagen om hållbarhetskriterier. Detta innebär att regeringen nu har möjlighet att låta klassificera om PFAD från rest till samprodukt enligt det föreliggande förslaget på förordning.

Uppdatering 2: Ett omarbetat förslag på förordning som innebär att PFAD klassas om från rest till samprodukt har varit ute på remiss under februari 2018. Jämfört med det första förslaget har förordningens genomförande skjutits upp från 1 juli 2018 till 1 januari 2019. Läs Gröna Bilisters remissvar.

Uppdatering 3: Finland har sommaren 2018 lämnat in en not till EU-kommissionen som motsätter sig Sveriges förordning om omklassificering av PFAD. (Värt att notera i detta sammanhang är att finska staten äger 45 % av Neste, som är den enda tillverkaren av HVO gjord av PFAD.) Därmed skjuts omklassificeringen av PFAD upp minst tre månader, till efter riksdagsvalet den 9 september. Det blir alltså den nya regeringen som kommer att ta beslut om en eventuell omklassificering av PFAD.

Nästa sida: Riksdagspartiernas inställning till palmoljeprodukter som råvara till biodrivmedel