Startsida: Sammanfattning
Föregående sida: Brist på råvara
Vi noterade på förra sidan att det tidigare kanske dolde sig en del PFAD i kategorin ”Vegetabilisk eller animalisk avfallsolja” bland råvarorna till HVO. Vad döljer sig i denna kategori nu? Det är en intressant fråga, eftersom dessa oljor seglat upp som viktiga råvarukällor. År 2016 tillverkades drygt 4 TWh biodiesel av sådana avfallsoljor, nästan fyra gånger så mycket som all biogas som såldes i Sverige samma år. År 2017 försvann plötsligt denna kategori från drivmedelsbolagens rapportering och ersattes av 3 TWh "avfall från slakteri". Troligen är dock själva råvarubasen ungefär densamma, trots att kategoriseringen förändrats.
Energimyndigheten uppskattade år 2012 att cirka 0,7 TWh biodiesel skulle kunna tillverkas om alla stek- och frityroljor i Sverige togs tillvara. Detta räcker inte långt, och följaktligen uppger Energimyndigheten att merparten av avfallsoljan importerades från Europa år 2016. Den Europeiska branschorganisationen för biomassa EUBIA uppskattar att varje europé ger upphov till cirka 8 liter UCO (used cooking oil) per år. Detta motsvarar ungefär 40 miljoner liter om allt samlas in. Mellan tummen och pekfingret skulle detta kunna ge upphov till mellan 30 och 40 TWh biodiesel per år. Men EUBIA uppger också att endast en sjundedel av all denna olja tas tillvara. Det innebär att cirka 4-6 TWh biodiesel i dagsläget kan tillverkas av använd europeisk matlagningsolja. Därför antyder statistiken att nästan alla tillvaratagna avfallsoljor i Europa blir biodiesel i Sverige.
Det går dock inte att vara säker på att alla råvaror som klassas som avfallsoljor verkligen är det. ”Pommes frites-doppande” har länge varit ett begrepp i diskussioner om biodrivmedel inom EU. Eftersom unionens regler gynnar biodrivmedel gjorda av rester eller avfall finns incitament att då och då sticka ned en pommes frites i kittel jungfrulig olja för att sedan kunna hävda att det är ”vegetabilisk eller animalisk avfallsolja”.
De stora volymerna biodiesel som tillverkats av avfallsoljor göder misstanken att en del pommes frites-doppande har förekommit, men Gröna Bilister har inga konkreta belägg för detta. Om mängden sådan olja fortsätter att öka kommer misstankarna att stärkas, eftersom den sammanlagda mängden avfallsolja från Europa inte kan öka nämnvärt utan att infrastrukturen för insamling förbättras radikalt.
På grund av misstankar av detta slag förde EU in en passus i det så kallade ILUC-direktivet (EU) 2015/1513 som skärpte definitionen av avfall. Regeringen föreslår i sin proposition 2016/17:217 att denna skärpning ska formuleras som följer i Sveriges hållbarhetslag.
Kriteriet om avsiktlig manipulation eller kontamination är säreget i en lagtext i så motto att det är närapå omöjligt att kontrollera. Men det riktar i varje fall strålkastarljuset mot ett förmodat missförhållande.
Eftersom palmolja är populär i livsmedelsbranschen finns förmodligen en hel del avfallsolja i form av palmolja. Därmed inte sagt att processerna nödvändigtvis manipulerats för att kunna klassa denna palmolja som avfall.
Nästa sida: Efterfrågan på HVO fortsätter att växa