Startsida: Sammanfattning
Föregående sida: Tillgången till avfallsolja
Drivmedelsbranschen spår att efterfrågan på biodiesel kommer att öka i Europa och Nordamerika de kommande åren, eftersom alla vill minska användandet av fossila drivmedel. Här i Sverige kommer reduktionsplikten att sätta press på drivmedelsbolagen att blanda in ännu mer biodiesel i dieseln än vad de gör idag.
Hur mycket? Låt oss göra en räkneövning. Reduktionsplikten innebär att låginblandning av biodiesel ska minska den sålda dieselns klimatpåverkan jämfört med fossil diesel med 19,3 procent år 2018, 20 procent år 2019 och 21 procent år 2020.
År 2016 angav Energimyndigheten att den genomsnittliga klimatpåverkan från all diesel MK1 som såldes i Sverige var 80,4 g CO2ekv/MJ. Givet att den fossila dieseln klimatpåverkan antas vara 95,1 g CO2ekv/MJ ger detta en reduktion av klimatpåverkan på 15,5 procent.
Samma år var låginblandningen av biodiesel 25 procent. Om klimatpåverkan hos biodieseln förblir densamma innebär detta att låginblandningen måste upp till cirka 31 procent år 2018 och 34 procent 2020 för att bolagen ska uppfylla reduktionsplikten. Eftersom låginblandningen av RME inte kan öka nämnvärt utan att äventyra dieselns kvalitet skulle detta innebära att den årliga användningen av HVO måste stiga från drygt 13 TWh år 2016 till drygt 16 TWh år 2020 om den totala försäljningen av diesel inte ändras.
Även flygbolagen börjar få upp ögonen för biodiesel som förnybart alternativ till flygfotogen. Branschen vill ersätta fossilt flygbränsle med biobränsle för att slippa framstå som klimatbov, och därmed slippa straffskatter som dämpar flygresandet. På grund av den stora bränsleåtgången är biobränslets pris avgörande. Det gör biodiesel tillverkad av billiga palmoljeprodukter särskilt attraktiv.
Nästa sida: Lockelsen med PFAD